Reformism eller revolution: Striden inom arbetarrörelsen 1908-1918

Mellan 1908 och 1917 fördes en intensiv diskussion inom det socialdemokratiska
partiet om vilken politisk som skulle föras. Högern hade majoritet.
Men vänstern var en stark minoritet; man hade ett flertal riksdagsmän,
några ledamöter i partistyrelsen och dessutom hela ungdomsförbundet.
På partikongressen 1911 röstades flera av vänsterns förslag igenom och
vänstermannen Fredrik Ström blev partisekreterare. Diskussionen fördes
i tidningar och tidskrifter, i riksdagen, på debattmöten och säkerligen vid
många kaffebord. 1917 splittrades partiet och Sverges socialdemokratiska
vänsterparti (SSV) bildades. Men under perioden 1908 till 1917 var utgången
av striden ingalunda given på förhand. I Norge fördes en liknande
diskussion inom socialdemokratin. Där gick vänstern segrande ur striden
1919.

Diskussionen om reformism eller revolution är nästan lika gammal som arbetarrörelsen
själv. Motsättningarna fördjupades under början av 1900-talet.
Arbetarrörelserna i alla industrialiserade länder drogs med. Man debatterade
arvet efter Marx och Engels, vägen till socialism och en rad andra
politiska frågor. Diskussionen är långt ifrån avslutad. Den förs än idag.
Det som skulle bli den svenska socialdemokratiska vänsterns viktigaste
tidning, Stormklockan, startades 1908. I tidningen växte det fram en stark
kritik mot Hjalmar Branting och den socialdemokratiska ledningen, inte
minst dess riksdagsgrupp. Skribenterna i Stormklockan menade att den
socialdemokratiska ledningen gick åt höger och närmade sig liberalerna,
medan den internationella och nationella utvecklingen istället krävde en
orientering åt vänster. Polemiken skärptes och argumenten fördjupades.
Sällan har debatten varit så intressant och motsättningarna så tydliga inom
den svenska arbetarrörelsen som under åren 1908-1918.